Hej mammamatte!

Nu har jag varit i Stockholm i drygt en vecka. Det är jättebra här. Jag har fyra gubbar att sätta fart på och vi bor schysst. Igår blev hagen ännu större och snart ska vi flytta till sommarhuset.

Min nya mattemänniska är lite tafflig men snäll. Idag – äntligen! – fattade hon att det bästa som finns är att bli kliad i öronen. Jag fick henne att klia länge, länge. Hon är lite fånig och har köpt en massa nya saker till mig. Min färg är turkos säger hon. Jag ler och tackar, precis som du lärt mig.

Jag behöver inte jobba så mycket än. Jag tror att de inte fattar hur mycket jag redan kan, och jag har då inte sagt nåt ska du veta! Härom dagen var det den svåra övningen ”Gå ut själv på gårdsplan när de andra stod kvar inne i stallet”. Först låtsades jag vara lite orolig, men snart så glömde jag bort mig och käkade gräs som vanligt. Stallmatte kom släpandes på en presenning full med hö. Jag sa ”Där kommer stallmatte och släpar på en presenning med hö. Nu drar hon den efter mig.” Nya mattemännsikan blev så glad, så glad. Jag fattar fortfarande inte varför, men låter henne hållas. Idag var det ”Stå på stallgången och hålla sig lugn. Bli borstad på. Lära nya mattemännsikan att klia mig i öronen.” Ja, den sista hittade jag på själv. Jag stod helt blickstilla när mattemänniskan borstade mig, precis som du har lärt mig. Då blev hon så glad, så glad igen. Hon begär inte mycket…

Nej, nu ska jag sova lite. Jag lägger mig nog nära nordisarna. Det känns tryggt och bra. Ha det så bra och hälsa mamma och alla de andra.

Kramar från din Clipper, stockholmskillen

Hänger med farbror Z. Härmas också

Störtskön skugga där det fläktar

Jag är ledarhästen!

En ny del av hagen